Invandringsdebatten: Vallonmyten

1600-talets invandring av valloner används ofta i dagens invandringsdebatt, t ex av Jan Guillou [1]. Johnny Munkhammar (m) använder det i försvaret av sitt förslag om ekonomiska frizoner i förorten [2] och moderaterna i en rapport om invandring och integration (pfd) [3]. Första google-träff på valloner och invandring är en flashbacktråd där valloner får försvara nuvarande invandring som utvecklande. Dagens invandring antas likna den som på 1600-talet gynnade Sverige och därför gör begränsning av invandring Sverige fattigt.

Vallonernas betydelse som invandrare och jämförelsen med dagens invandring är dock på flera sätt felaktig. Visst har vår överlevnad historisk i hög grad varit beroende av influenser utifrån, men inte av en invandring som storleksmässigt eller i övrigt liknar senare decenniers invandring.

I Bokförlaget Forums Boken om Sveriges historia beskrivs i avsnittet om stormaktstiden (av Kekke Stadin) följande:

"“Vallonmyten” har den traditionella bilden av den invandrargrupp som framför allt förknippas med stormaktstidens järnsmide kallats av sentida historiker. Enligt denna traditionella bild beror den svenska järnhanteringens och då framför allt stångjärnssmidets stora framgångar under 1600-talet på vallonerna från Belgien. Anledningen skulle vara vallonernas större skicklighet, idoghet, pliktkänsla och driftighet, men allt detta är en myt, menar moderna forskare."

Sen nämns hur vallonerna kom hit genom de nederländska finansmännen Louis de Geer och Welam de Besches försorg och här arbetade på de bruk som köpts upp i Uppland samt i Finspång och Norrköping.

"Gruppen var inte särskilt stor, totalt rörde det sig om 870 immigranter, inklusive barn. Den kontinuerliga immigrationen av smeder från Tyskland och andra delar av Europa torde ha varit minst lika omfattande som den vallonska."

Alltså nästan 900 vallonska immigranter under 100 år till en befolkning på cirka 1.5 miljoner invånare (dagens gränser). Som jämförelse nettoinvandrade förra året knappt 6800 somalier [4]. Cirka 1000 av dem ska visst ha slagit sig ned i Borlänge där 1:a majtåget i år ska ha sett ut så här (via PI)...



Åter till vallonerna. I texten beskrivs sen hur de arbetade på lite annorlunda sätt, med större masugnar och specialisering i arbetets organisation, men även vad som skapat berättelsen om valloner som invandrare:

"Det speciella med vallonerna inte så mycket deras yrkesverksamhet. [...] Det som skapat myten om vallonerna handlar snarare om att de drygt 250 personer, som immigrerat till de uppländska bruken, och bara den gruppen, inte integrerades i det svenska samhället. Långt fram i tiden levde dessa och deras ättlingar som en från den omgivande landsbygdsbefolkningen isolerad grupp. Ännu i slutet av 1700-talet gifte sig 70 procent av dem endast inom sin egen grupp. Det speciella med vallonerna var att de behöll sitt språk och sina seder och bruk från hemlandet och därigenom sin grupps identitet. Till skillnad från andra grupper blev de inte helt och fullt svenskar. De förblev valloner."

250 segregerade/separerade arbetande valloner av landets då 1.5 miljoner invånare motsvarar idag cirka 1500 personer. Kan detta jämföras med dagens situation?

1600-talets vallonska invandring motsvarade 0.06 procent av landets befolkning. Om vi antar att invandring från Tyskland och övriga Europa var hela 5 gånger större skulle den för århundradet motsvara 0.3 procent av befolkningen. 2009 var den utomeuropeiska nettoinvandringen 54 000 personer [5], motsvarande 0.6 procent av befolkningen. Det blir under ett decennium 6 procent och för ett sekel 60 procent av ursprunglig folkmängd. Givet höga fruktsamhetstal borde utomeuropeisk invandring ett århundrade kunna motsvara bortåt hela aktuella befolkningen.

Nuvarande utomeuropeiska invandring kan alltså storleksmässigt motsvara 200 gånger 1600-talets europeiska arbetskraftsinvandring.

Jan Guillou har hävdat att...
"...den flyktinginvandring vi haft i Sverige de senaste tio åren alldeles för liten för att slå igenom mer i den framtida svenska nationaliteten än vad vallonerna gjorde."
Är vissa skrupelfria?


Referenser:
[1] Jan Guillou använde argumentet i debattartikeln Snart lika svenska som Hamilton och Wachtmeister, i Aftonbladet 1996.
[2] Gör Rosengård till ekonomisk frizon, av Johnny Munkhammar. Newsmill 2010-01-18.
[3] Moderata samlingspartiets arbetsgrupp mot utanförskap och segregation, 2009: Fler vägar in – nycklar till Sverige och det svenska samhället
[4] SCB:s databas Invandrare och utvandrare efter medborgarskap och kön.
[5] Ibid.



Invandring och integration i media: SMP, SMP(2), HD, HD(2), DN, DN(2), Dagen(2), Dagen(3), Dagen(4), BLT, SvD, SvD(2), GP, GP(2), GP(3), SDS, SDS(2), SDS(3), Barometern
Andra bloggar om: , , , , , , , , , , ,

Comments

3 Responses to “Invandringsdebatten: Vallonmyten”

Ramse sa...
30 augusti 2010 kl. 18:32

Alla har ju hört att invandring innebär tillväxt. Då måste det ju vara sant. För om andra säger det och jag upprepar det...
Det är precis som tankevurpan "ingen rök utan eld". Eller varför inte "antalet jobb är inte statiskt", med underförstådd syftning på att det alltid finns mer arbete. Det är ju bara att arbeta.
Nej, någonstans irrade sig munlädren i riksdag och på tjänstemannapositioner in i en tankemsässig återvändsgränd.

Calle sa...
30 augusti 2010 kl. 22:37

Snygg fakta :-) Fast tragiskt :-(

11 september 2010 kl. 05:39

Jag tycker inte alls att det är märkvärdigt om holländska och engelska entreprenörer en gång berikade Sverige. De förde då med sig ett rationellt tänkande från ett Europa som utvecklingsmässigt låg i förkant.

Men hur Munkhammar kan jämföra detta med dagens asylinvandring som primärt omfattar lågutbildade människor från tredje världen är för mig en gåta.

Och när alla är överens om att invandrartäta områden i förorterna är ett misslyckat projekt som borde avvecklas vill han snarare utveckla dem till ekonomiska frizoner?

Skicka en kommentar

Kommentera relevant och undvik invektiv.

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.